Långt långt ner...

Idag tog jag min tablett nr 16. Jag mår inte bra idag. De känns som om hela jag är helt slut lixom. Som en urkramad trasa. Orkar knappt använda tungan för att prata.

De är ju allmänt känt att man går ner först innan man går upp igen av tabletterna. Och jag mår inte värre nu än några av mina riktigt dåliga dagar under sjukdomsperioden men vem vill ramla tebax till dom. Skulle egentligen tagit mig iväg och gått en prova på gång med Yoga idag. Men jag får ta det nästa vecka igen för de finns ingen möjlighet att jag kan tex böja mig ner utan att bli så yr att jag ramlar omkull.

Så SelmaSpa+ med jobbet. Det är svårt att svara på om det va kul, för det är klart de va de. Men de va nog inte värt de. Jag har ALDRIG mått så dåligt. Det va som om de låg panik under utan på mig hela tiden. Så fort jag råkade tänka lite för mycket på något så kändes det som om jag skulle kvävas o tankarna började snurra i huvudet. Jag var helt slut när jag kom hem därifrån och somnade kl 6 på kvällen o vaknade inte förrns nästa morgon när jag åkte till jobbet.

En positiv sak med resan var att jag öppet berättade för mina jobbarkompisar om min sjukdom. Jag berättade verkligen allt för dom, från första symptomen till hur jag mår idag och hur mitt liv ser ut just nu. Jag tror att många vart förvånade för många sa att vi ser ju inget på dig. Du är ju bland dom lugnaste på jobbet.
Det var så skönt att bara få öppna sig och berätta allt, och jag vart positiv överaskad om hur alla va så intresserade. Fick många frågor och många som även lättade lite på sina egna hjärtan om hur dom mått i olika situationer.

Så nu ska jag bara försöka överleva detta helvete som jag känner av just nu. Min älskade sambo kommer snart hem med tacos vilket känns som det enda jag vill äta just nu.

Är så glad att jag har honom, och att jag har min mamma. Jag tror att även om B är min sambo så får jag inte lägga hela dehär på honom för då kväver jag nog lite av vårat förhållande. Utan mamma får ta en del av det med.

Firade min syster igår och då va hela min släkt där. Satt länge o tittade på dom när dom satt och pratade o skrattade vid bordet och jag vart så varm i kroppen. Jag älskar dom så mycket. Allihop och jag är så stolt och glad att vara en medlem i denna underbara grupp med människor..